All - work - and - no - play - makes - Me - dull!!!
Alla dessa måsten och krav gör mig galen. När man tyckte att nu måste det verkligen vara nog så kommer det ännu en kärra lastad. Får en känslan av att bara sätta mig på ett plan ned till värmen och skita i allt. Men nej, det är inte jag. Möjligen sätta mig på ett plan ned till värmen men...måste reda ut den här röran. Röran är egentligen inte så stor...har nog att göra med att mitt fokus är på något helt annat. Nämligen tomheten som speglar sig inom mig.
Ett stort hål som aldrig går att fylla hur jag än försöker. Måste hela tiden hålla igång, aldrig stanna upp och känna efter, allraminst tänka. En stor del av mig själv är förevigt borta...när allt kommer omkring, vad finns egentligen kvar? Är det bara ett tomt skal, som rör sig, pratar med ett intullekt att ta rationella beslut men oförmögen att koppla samman känslor?
Jag ångrar inget men säg mig min vän, hur gick jag så vilse?
Ett stort hål som aldrig går att fylla hur jag än försöker. Måste hela tiden hålla igång, aldrig stanna upp och känna efter, allraminst tänka. En stor del av mig själv är förevigt borta...när allt kommer omkring, vad finns egentligen kvar? Är det bara ett tomt skal, som rör sig, pratar med ett intullekt att ta rationella beslut men oförmögen att koppla samman känslor?
Jag ångrar inget men säg mig min vän, hur gick jag så vilse?
Kommentarer
Trackback
